En person som är väldigt öppen för signaler från sin omgivning och som kanske uppfattar detaljer och stämningar fortare än andra kallas för HSP, highly sensitve persons. Detta lärde jag mig häromdagen via en länk på Facebook.
Här kan ni läsa detta blogginlägg om att leva som HSP.
Så här står det bland annat i texten; "I Sverige finns ingen vetenskaplig diagnos för HSP vilket är anledningen till att jag valt att synliggöra ämnet. Alla ni som lever med känslan av att vara annorlunda, ni som har stort behov av egen tid för att återhämta er från social interaktion eller är mycket medvetna om undertexter eller dolda signaler, det här inlägget är till er."
Jag träffar i mitt yrke, som terapeut, coach och även som ledarutvecklare, väldigt ofta människor som skulle kunna passa in i beskrivningen av HSP. Jag tycker att det allra viktigaste är att vi alla förstår att vi är unika som människor och att vi är och har olika personlighetsdrag som styrkor och svagheter. Vi behöver oftare tänka: "Så som jag fungerar fungerar inte alla människor. Hur kan de fungera då?".
Kan vi ha detta med oss i vårt medvetande kan vi undvika många konflikter och missförstånd och bygga bättre relationer med större acceptans och tolerans.
Jag propagerar för större acceptans för den olikhet som existerar mellan olika människor. Genom detta propagerar jag också för ett större intresse för att förstå mänskliga olikheter och därigenom öka vår tolerans gentemot varandra i våra relationer.
Tänk om vi kunde tänka mera i termer som: "din styrka plus min styrka blir mer än två styrkor" eller "min styrka hjälper din svaghet" alt "din styrka kan hjälpa mig med min svaghet".
I den världen skulle vi också kunna läsa böcker som "Jag är Zlatan Ibrahimovic" och Patrik Sjöbergs "Det ni inte såg" men även Anna Wahlgrens dotter Felicia Feldts "......felicia försvann" och inte vara så snabba att döma den ena personligheten som rätt eller fel och med ett dömande uttalande tydligt uttrycka vad vi tycker är acceptabelt beteende. Vi skulle kunna uttrycka oss mera neutralt om rätt eller fel och bara objektivt konstatera vad de förmedlar men också parallellt uttrycka våra personliga åsikter, som vi givetvis har rätt att ha. Det är inte fel att ha sina personliga åsikter men det är inte heller fel att ha sin personliga upplevelse av en barndom, en spelartransfer, en tränare eller medspelare eller annat. Det är "bara" en upplevelse som beskrivs med ett personligt språk i en bok som ges ut av ett förlag och många vill läsa - trots allt!
Kanske är det just det att många vill läsa detta som blir en nagel i ögat. Man kan dessutom tjäna pengar på att uttrycka sina upplevelser! Jag det kan man och det är fritt för alla människor att göra just det. Tycker du att det är för jävligt men skriv en bok då! Eller handlar detta mera om den svenska avundsjukan och kanske lite om Jante-lagen.
Jag gillar Anti-jante lagen mera:
Den världen där detta tankesätt råder - i den världen vill jag leva och verka!
Hur är det med dig?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar